söndag 20 juli 2008

103rd Street




När William S Burroughs var liten brukade han bryta sig in i hus. Han stal aldrig något utan tyckte bara om att vandra omkring i andras hem.
A paranoid is someone who knows a little of what's going on.
När han var 14 år introducerades han för morfin (efter en olycka). I en sentida upplaga av Naked Lunch ingår på slutet en redogörelse av substanser som Burroughs experimenterat med.
Black magic operates most effectively in preconscious, marginal areas. Casual curses are the most effective.
Han tyckte om skjutvapen och katter. Han reste runt i världen, levde som langare och tjuv. Han sköt sin hustru i pannan av misstag.
I am forced to the appalling conclusion that I would have never become a writer but for Joan's death. . . I live with the constant threat of possession, for control. So the death of Joan brought me in contact with the invador, the Ugly Spirit, and maneuvered me into a life long struggle, in which I have had no choice except to write my way out.
Detta är välkänt. Liksom att han debuterade med romanen Junky, enligt mig hans främsta verk. The Yage Letters och Naked Lunch (jag lånade öppningsraden, I can feel the heat closing in, till en titel på en målning [collage] 2006) är också enastående.
Desperation is the raw material of drastic change. Only those who can leave behind everything they have ever believed in can hope to escape.
Burroughs förblev en spion som ville avslöja samhällets paranoja genom sin patenterade cut-up-teknik och genom sinnesrus. Han intresserade sig för experiment, spionage, sociala strukturer och desperation.
In my writing I am acting as a map maker, an explorer of psychic areas, a cosmonaut of inner space, and I see no point in exploring areas that have already been thoroughly surveyed.
Innan Burroughs avled gjorde han även en inspelning med Kurt Cobain, The priest they called him. Han var en zenmästare, han var sympatisk och han var rå. Hatten av.
Thinking is not enough. Nothing is. There is no final enough of wisdom, experience - any fucking thing. No Holy Grail, No Final Satori, no final solution. Just conflict. Only one thing can resolve conflict is love.
Det sista Burroughs skrev i sin privata dagbok, bara något dygn innan han dog.




Inga kommentarer: